Min header får mig att må lite dåligt ibland.
Den känns fruktansvärt blaffig och övertydlig. Får se om jag kan fixa till en bättre så småningom...

Efter att ha monterat ihop ännu en ikea-möbel i mitt liv så är jag övertygad om att det är någon som är ute efter att jävlas. Jag går som vanligt in med inställningen "hur svårt kan det vara" när jag tar mig an, vad som ser ut att vara, en simpel konstruktion av ett databord. Några plankor ska sättas ihop med lite skruvar.
Jovisst, det funkar ju bra tills man inser att man skulle ha behövt ett halvt fotbollslag för att hålla i alla brädor som ska sammanfogas i hål som aldrig är synkade med skruvarna, om det ens finns några ordentligt färdigborrade hål...

När man nästan är på bristningsgränsen och redo att ge upp så får man till slut ihop skiten. Vill man skjuta in tangentbordsskivan får man ta i lite extra eftersom vissa skruvar verkar vara menade att sitta i vägen...
Alvedon/valium, plåster och ett telefonnummer till närmaste hantverkare borde inkluderas i dom platta paketen.

Men av någon underlig anledning så är allt hat och slitsamma timmar bortglömda nästa gång man står där med ett nytt projekt. Det måste vara för att det enda man minns är lyckoruset och lättnaden över att äntligen ha fått ihop plankfanskapen till en färdig möbel.

Men vad härligt, jag hittade något som vägde upp besvikelsen på Zelmanis senaste skiva, och det ordentligt. Bo Kaspers Orkesters nyaste.

Fick det påpekat för mig för ett tag sen att jag lyssnar nästan uteslutande på svenska artister, själv har jag knappt reagerat på det.
Är det något P3-syndrom sen barndomen, eller är jag omedvetet patriotisk?

Har hört den här låten ett par gånger på radion och den är så fulsöt att jag bara älskar den =)

Okej, jag brukar gilla Sophie Zelmani. Småmysig musik med flickan som har en härlig, försiktig röst. Men hennes senaste album, hoppsan vad tråkigt det var. Kommer på mig själv med att inte ens orka lyssna igenom låtarna. Söker febrilt efter nån låt som iaf har nåt som griper tag, men det enda jag kan tänka på är att jag plötsligt blir väldigt sömnig. Känns som att jag har hört alla låtar tidigare, men i mycket bättre versioner.
Det enda vettiga är titelspåret, sorry.

Brorsan och jag tillbringade många timmar igår med att försöka fixa trådlöst internet. Inga problem med min dator, men den som mamma ska ha är min äldre och lite trotsigare variant. Men nu kan jag sitta på toaletten och surfa om jag vill (inte för att jag kommer att göra det...)

Är på Amelie från Montmartre-humör. Soundtracket till filmen funkar bra som bakgrundsmusik i mitt liv just nu.

Tänkte gå förbi butiken, men skymtade något intressant som hängde på väggen. Det var kärlek vid första ögonkastet och vinterns mössa är hittad.



Sen kom det ett trevligt litet paket med posten idag från söta E. En klämkäck kossa och mumsig choklad =)

Med ett dammlager som gjorde den mest härdade allergisk hade huset vilat i spöklik stillhet många år. Men nu har Lundby's flyttat ner i källaren och rummen är tomma och städade. Ett litet fotoalbum fick dom i alla fall =) Pappan i familjen var dessvärre inte närvarande, hans över- och underkropp hade vissa problem med att samsas...

En sån där dag när man egentligen inte orkar göra något alls. Funderar på att äntligen ta tag i mitt dockhusprojekt och vräka den stackars familjen och magasinera deras möbler. Familjen Lundby ska få flytta in i en skolåda på källarplan.

Upptäckte det här när jag var ute och fotade mina höstbilder, någonstans har det gått snett...

...som jag tog igår.

Var iväg till affären en snabb sväng under eftermiddagen. Då jag klev av cykeln såg jag i ögonvrån nåt som såg ut som min franskalärare från högstadiet, offensivt attackerande alla vid ingången med en rädda barnen-sparbössa. Hoppades in i det sista att hon inte skulle se mig (eller inte känna igen mig), men inte då.
Försökte förklara att jag verkligen inte hade kontanter, vilket inte kunde vara mer sant, men hon muttrade bara lite buttert.

Hon var ändå aldrig nån favorit, snackade om mina betyg med en kompis i kopieringsrummet.
Näe, vad säger du, mitt MVG och lite respekt mot kontanter?

...kommer och går. Efter ett tag känns det nästan lite pinsamt att skriva efter ett så långt uppehåll...
Men titta vilka fina löv jag lagt in i min header =)

Butikssäljarprovet gick riktigt bra, lyckades få alla rätt och det kändes grymt bra. Men jag var inte den som ville skryta när vi hade avslutningsfika med klassen, utan jag stoppade in lite extra prinsesstårta i munnen och såg nöjd ut. Det är verkligen svårt att hålla fram sig själv på ett positivt sätt utan att låta skrytsam och dryg. Så är det att bo i ett lagomland.

Var och klippte mig för några dagar sen, bort med det långa håret. Nu ser jag ut som en glad liten skolflicka som tittar förbi i nån 50-tals film.

Trots att jag ska till arbetsförmedlingen i morrn för ett möte med min nya (igen...) handläggare, så känner jag mig inte så arbetslös. Har fått en del timmar att jobba och det känns toppen, hoppas det håller i sig.

Men det är fullt upp med pluggande till prov. Eller ja...stundtals går jag omkring bekvämt övertygad om att det nog kommer gå bra, nästa stund något panikslagen över att jag inte har en aning om hur viktigt det är att veta att en branddörr inte bör blockeras och hur lång sammanhängade ledighet man ska ha per vecka enligt handels...

Fick veta att det är 71 frågor på provet på onsdag och 80 % måste man klara för att bli godkänd.
Det som dock var ännu roligare är att man kommer få ett trevligt/mindre trevligt telefonsamtal på torsdag morgon där dom meddelar om man klarat sig, annars har man typ 3 timmar på sig att plugga till omprovet. Känns liksom inte som att dom timmarna kommer göra nån större skillnad...

Var meningen att det skulle bli avslutningsmiddag på torsdag, men den blev uppskjuten pga att Modo-Timrå visas där vi ska äta den kvällen. Kanske lika bra, vill inte ha hockeyfans i min mat.
Det lämnade ju en öppning för att gå och se Magnus Betnér, men utan sällskap så får det nog också bli bortprioriterat för bio med sällskap.

Praktiken är slut. Var ut och åt med chefen i lördags och det var supertrevligt och jag har säljabstinens. Får kika in i butiken nån dag framöver.

...av säljklyschor efter att i flera timmar sammanfattat föreläsningar inför ett kommande prov, så gav jag mig ut i skogen för att fotografera lite. Men det var brist på motiv och ljus, såg fler borttappade vantar än intressanta saker att fånga på bild.









Nu måste jag koppla av med lite Gilmore Girls...

En morgon skulle jag stryka ett par svarta byxor som jag tänkt ha under dagen. Tänkte inte en sekund på att dom inte riktigt var 100% bomull så jag strök glatt på med högsta värme, tills det började gå trögt, lukta lite skumt och blev ett otroligt snyggt trekantigt strykjärnsmärke på baksidan av ena byxbenet...

Det kluriga är att strykjärnsmärket bara syns i ett visst ljus...Men det gör mig inte tillräckligt övertygad för att faktiskt använda dom offentligt...

Så....antingen får dom bli ett par byxor jag drar fram då jag är helt säker på att jag bara kommer vistas i kompakt mörker utan minsta ljuskällor, eller så försöker jag bli en trendsetter och väntar på att det blir inne med lite konstiga mönster på byxor...

Det börjar verkligen bli tid för att tända ljus. Både för att få lite värme och skrämma bort mörkret en stund.

...rosa fluffet är nu utplånat.

Efter en liten flytt är jag tillbaka, med ett lite mer sofistikerat utseende (på bloggen, inte mig själv...) Min rosa period är förbi (men varför är rubriken rosa...hmm...får kolla upp det där...)

Vad har då hänt? Inte mycket egentligen. Det mesta rullar på och veckorna flyger förbi, har 2 veckor kvar av min praktik och sen är det dags för slutprov på butikssäljarutbildningen. Min största önskan är att få jobba timmar på praktikplatsen, vi har pratat lite om nystartsjobb och kvalificerar jag mig för det så finns det kanske en möjlighet.

Kalla höstvindar chockar mig på morgonen och jag fick äntligen en mysig höstjacka att krypa in i igår. Vinröd, mjuk och varm. Det tog emot, men jag öppnade kartongen med vinteraccessoarerna idag, kändes som jag precis lagt undan den...Men det är nog bara att inse att vantar är skönt.